"Jag kan allt krama dig hela dagarna långa"
"Jag får väl komma och rädda dig."
Åh tänk vad man kan bli glad av att prata med en person. Tänk att någon kan påverka en så himla mycket.
Du är underbar. Och jag kommer absolut sakna dig i helgen när du är i esiklstuna. "Den som väntar på något gott,  väntar aldrig förlänge"  Åh baby, Du är något speciellt!

Pratade med läkaren idag och äntligen har dom satt in ångestdämpande i behov. Så himla skönt! Och ja jag är fortfarande jätte arg på soc. Men lite positivare till sjukvården idag. Soc måste verkligen visa att dom kan något nu. För annars vet jag inte vadf jag gör!

Och helgen tänker jag ta som den kommer! Vill inte planera in något.
Jag vet ju aldrig hur jag känner mig.
Sovit oroligt i natt med. Vaknat flera gånger. Att jag aldrig kan få sova en hel natt
utan att vara så himla orolig och vakna hela tiden!

Jag kan inte känna något längre.
Glädjen är inte på riktigt.
Sorg har jag vant mig vid.
Rädslan är tom.
Oron är konstig.
Ilskan är långt borta.
Tröttheten är försvunnen.
Hungern är oviktig.
Kärleken är glömd.
Smärtan är tämjd.
Mättnaden har flytt.
Energin finns inte.
Kölden spelar ingen roll.
Modet har jag aldrig haft.
Hoppet har jag gjort mig av med.
Viljan är meningslös.
Säg mig, är jag redan död,
eller väntar jag bara?
/Ur boken "Zebraflickan"