Herregud denna veckan har verkligen varit kaos. Fast måndagen var bra, stall och sedan stan och träffa D och hans "vänner". Haha.
sedan var de ångest dagar Tisdag, onsdag, torsdag.  Tisdag eftermiddag spenderade jag med M. Hon mådde skit.  Torsdagen var värst för mig.
U har nog aldrig sett mig med så mycket ångest. Jag lovar de var inte en rolig dag.  Jag satt och skakade och grät.
Det fanns inget val i de läget. Jag vet att jag gjorde fel men ennu en g¨ång blev de ett misslyckande och jag ljög för inte hade jag följt planen som dom trodde. Och de var nog därför jag orkade åka hem. För i slutet av samtalet orkad jag skärpa till mig och övertygade dom att de va ok att åka hem och att jag skulle komma dit på ny bedömning i fredags. Oh sedan när jag kom hem var jag helt slut kunde varken äta eller dricka mådde illa.  Och jag vet varför men de vet ingen annan.

Fredagen blev de ingen ny beömning, för jag vaknade och hade ont í halsen och var förkyld kunde fortfarande inte  äta. Spärrade dom flesta inkommande samtal och la mig i min säng och somnade. 
 Och nu är de lördag. Jag kan äta lite iaf. Orkar inte så mkt.  Är sjukt uttråkad. Vill man vara sjuk i detta fina väder? NEJ inte direkt! Känner mig dock bättre. Så jag hoppas på att jag känner mig ok imorgon så jag kan hitta på ngt och inte bara vara hemma!

Förövrigt är de nu två dagar sedan jag pratade med D sist. Hans mobil är avstängd. Och jag är orolig! Vad som helst kan ha hänt, eller så har han fått åka upp till norrland igen. men faaan. Detta är inte lätt. I like like..

Gaah. Full kontakt, träffades i måndag. Fan de fick ju inte bli såhär!

---

Måste påpeka att jag är grymt trött på typ allt! Sommmar lov vill jag ha NU!
Och jag hoppas på det bästa. För jag vill varken ha tråkigt, ligga på sjukan eller
vara fullt upptagen av massa onödigt!
Jag ska ha kul. Denna sommaren får de bli som de blir med allt!

---

 Mannen D. <3

Lyssnar på Joshua Radin- Only You. Älskar den låten! 
Ska nog åka en sväng och köpa glass tror jag. Grymt sugen på de! =)

---

Du pratar om sex, förhållande, barn och massa mer. Vart vill du komma?
Ska jag låta dig ta över. Ska jag ge dig allt jag byggt upp?
Säkerheten som var en enda stor rädsla.
Och sedan om allt brister, orkar jag det.
Ska jag ta den risken?

---

 
Ångest,
fuckfuckfuck.
Allt skulle vara så mkt lättare med dom i kroppen!

Jag kommer nog aldrig acceptera mig själv, även om jag e smal eller tjock, narkoman eller alkolist, sjuk eller frisk, svag eller stark, duktig eller dålig. Jag kommer alltid ha något att klaga på antingen är de för mycket fett på armen eller så är mina byxor förstora. Antingen känns de super bra med ridningen och jag vill ut och tävla eller så tänker jag bara att detta kommer jag aldrig klara så duktig är jag inte. Men hur? Hur i helvete ska man övervinna alla sina negativa tankar. Hur ska jag kunna säga till mig själv att det är okej att alltid inte vara bäst?!
Visst är det så att jag vill leva ett bra liv precis som så många andra därute. Och visst kan jag faktiskt tycka och livet och se en mening med det. Men de stunder är dock korta, den sjuka delen av mig slår tillbaka så fruktansvärt fort. Jag hinner inte med själv. Jag känner mig förvirrad. Jag vet inte vad jag ska göra och jag vet inte hur nästa kvart kommer se ut. Och jag är så grymt RÄDD för mig själv.
Men snälla säg inte att jag ska äta, säg inte hur jag ska göra för att få en fin kropp genom att äta. Jag kan inte höra det. De är fruktansvärt jobbigt. Och jag stänger av mig själv omedvetet.

Måndag, en seg måndag.
morgonen var maktlös.
Jag var maktlös inför den där mackan.
Jag hatade de.
Tog upp den med mina just då svaga armar.
Dom ville inte lyfta, Jag var tvungen att kämpa för att nå munnen.
Satt och huttrade i dagens kläder.
Det var så fruktansvärt kallt inne.
Ville krypa ner i sängen igen.
Men nej, jag var ju tvungen att gå till skolan.
Det tog i mot när jag satte mig i bilen.
Hur ska jag kunna visa mig?
Visa min kropp.
Ska jag någonsin kunna acceptera?
Jag vågar inte lita på människorna som säger att jag duger som jag är.
Jag vågar inte ställa mig på vågen då jag vet att jag ätit för mycket.
Fan i helvete.
Varför skulle allt bli såhär?

                                                                                             

Förövrigt saknar jag Rebecka, Emma, Zara, David och Johanna!

Förlåt. Har inte skrivit på länge pga att jag haft så mkt och göra och när jag väl varit ledig har jag inte orkat gå in på datan. Men nu är jag hos Mikaela och hon gör iordning sig så jag tog chansen att gå in.
Ikväll blir de grillning med gamla niorna.

Allt är nog ganska ostabilyt och jag tänker efter noga. Men jag har inte velat göra det den sista veckan så skit samma. det blir som de blir.
"Du är ju helt utmärglad. Du måste börja äta mer"
Jag måste ingenting! Jga äter redan föör mycket. Så jag kommer inte lyssna!

Grillning utan käk med cigg. Yes